Yesss!

Ett av mina träningsmål 2016 var att springa en mil. Ja, planen är att springa längre än så, men mitt första delmål. I mitt träningsprogram var den stora dagen om drygt en månad.
Igår morse när jag sprang kändes det sådär lätt, skönt och bra i kroppen, en timmes löpning var tanken. Jag sneglade på klockan mot slutet av passet insåg jag att jag bara var en kilometer ifrån milen. Vad tusan, en liten omväg och jag var i hamn! Och kanske det bästa, jag kunde fortsatt utan problem. Jag har känt mig stark i löpningen de senaste passen och tänkt att jag nog inte är så långt från att ”klara” den där milen, det har liksom legat i kroppen, men ändå – stick to The plan. Det höll ju nästan hela vägen.. Nåväl, tillbaks till programmet med lite justering. 

En mil är kanske inte något som revolutionerar världshistorien men stort för mig, 6 månader efter förlossning och foglossning med tankar och tvivel. Äntligen. I did it! Äntligen på väg!

image

-11 grader en januardag.  Då hände det!


One comment

Kommentera