Sjätte månaden

Vad tar tiden vägen? Redan inne i sjätte månaden och det känns minsann i magen, det sparkar och sparkar. . Algot fick känna på magen i morse när lillebror höll igång som mest. ”-Wooooow supercoolt”. Haha, så söt han är! Barn är så härliga, direkta och spontana.

Idag blir det vila från träningen, är fortfarande krasslig och börjar börjar bli riktigt trött på dessa förkylningar som aldrig riktigt tycks vilja släppa taget. Kanske har jag lite lägre immunförsvar nu som gravid och mer känslig. Det känns bara så fruktansvärt frustrerande att inte kunna träna som planerat,men jag borde lärt mig av alla år att det är sådant som sker, det är ju övergående men har ändå alltid lika svårt att acceptera. Jag har iallafall blivit lite klokare (!) genom åren och vilar hellre helt än tränar liiiite. Ofta lurar man sig själv och åker på en ännu drygare omgång. Kroppen har alltid rätt.

Nåväl, uppdaterat  träningsprogram väntar och ser väldigt mycket fram emot nästa pass :)

Kram!


Kommentera