Monthly Archives: april 2014

Söndag

Imorse när jag vaknade kände jag mig som inspirationen till Edvard Muntes tavla ”Skriet”. Nästan lika fort som känslan infann sig försvann den. En glad liten Algot stod och studsade i sin säng med kudden under armen. Denna solstråle!
Kaffe och frukost, iväg till jobbet.

Dagen gick ganska fort och nu är min jobbhelg över. Hem och laga middag. Mysa med familjen. Armbrytningen med Active missade vi idag så vi åker ner till Seminoff efter maten och tränar ett kort pass, eller så länge Algot tillåter. Han är inne i en ”bil-period” nu. Brrrrrrrum bruuum.Leka med bilar är toppen!

Kram

Jobbhelg

De där helgerna när jag ska jobba är verkligen inget jag längtar efter, inte när Stefan är ledig och Algot hemma. Steget över tröskeln när jag ska gå är som bly. När porten stängs bakom mig och jag möts av morgonluften brukar det kännas lite bättre och väl på plats går tiden ganska fort och jag trivs med mitt jobb.
Jag vet att de har jättekul därhemma och klarar sig utmärkt utan mamma.. men ändå.

Det är så mycket jag inte visste innan jag fick barn och familj. Den verkliga betydelsen av orden älska, oro och längtan. Livet har fått en helt annan innebörd.

image

image

Active armsport

image

Active armsport hade stora framgångar under SM helgen, Fia Reisek och Johanna Isaksson tog guld i sina klasser och gjorde grymma matcher. Johanna har dessutom dragits med lite småskador men visade en vilja av stål genom att besegra både smärta och motstånd.
De är verkligen helt fantastiska tjejer och jag är så glad över att vi kan träna ihop. :-)

Gymmet där vi tränar armbrytning, ”Active” på Hälsans hus i Landvetter gratulerade och lyfte fram prestationerna. Roligt! Kanske blir fler sugna på att prova :-)
Hälsans hus är en komplett hälsoanläggning med vårdcentral, simhall och gym, väldigt välordnat och med jättetrevlig och kunnig personal. Man känner sig alltid välkommen!

image

Vid kvällens pass provade jag att bryta med remmar, herrejösses vilken skillnad! Nu vet jag läge till nästa gång det blir dax 😉

Natti natti!

image

Benpass

image

Yep, yep! Nya utmaningar. Idag har jag kört ett benpass på Seminoff, knäböj och komplementövningar, mycket fokus på bålstabilitet. Det är verkligen nödvändigt att komma åt de stackars svagisarna som kompenserats av andra, starkare muskler. Bakläxa! Jag har bestämt att köra styrkelyft till hösten( vid sidan om armsporten) och ska de närmsta månaderna försöka bygga upp en bättre styrka och stabilitet i hela kroppen. 

Just nu känner jag mig som ett renoveringsobjekt. Bara att kavla upp ärmarna. :-)

Ha en toppendag!

Kram ♥

Rivstart

En vilodag efter SM tog jag, konstigt nog kände jag ingenting i kroppen efter helgen så jag startade igång veckan med mitt nya träningsprogram. I måndags marklyft och i tisdags bänkpress. Därtill assistansövningar och lite grenspecifikt för armbrytningen. Det kändes bra och jag har satt upp ett långsiktigt styrkemål, men håller det lite för mig själv ännu 😉

Idag vilar jag, jobbar långdag och Stefan slutar sent så idag blir det en lugn myskväll med Algot.

Imorgon är det dags för armbrytning igen,det ska bli så himla kul :-)

image

Ha en fin kväll!
Kram

SM äventyret!

Nu har jag äntligen landat efter ett par minst sagt intensiva dagar med tävlande i Vimmerby.Mitt första SM och vilken helg!

På torsdag kväll åkte vi mot Vimmerby, en ganska tröttsam färd eftersom jag knappt ätit något under dagen och legat lågt på kalorier dagarna före, allt för att kunna väga in i -80 kg. Lätt stressad och hungrig ( jag som vanligtvis äter som en häst..) kom vi fram till Hotell Ronja där invägningen var och där även tävlingarna skulle hållas under helgen. Jag vägde in på 79,3 och var klar för start! Det var en otrolig lättnad att slippa basta eller behöva vänta med invägning till morgonen därpå. Nästa tävling ska jag se till att ha något kilo tillgodo. .

Så långt var det frid och fröjd, men när vi sedan skulle hitta till stugbyn där vi skulle bo flippade min gps ur och Stefans mobil laddade ur . Min hjärna blinkade error och vi hittade inte alls. Trötta och aningen stressade fick vi tag i Mikael och Victoria per telefon och som redan var på plats. Det finns änglar! Viktoria kom och mötte upp oss, vilken räddning! Äntligen var vi på plats i stugan där vi skulle bo, lägga Algot som tröttnat rejält och få i sig lite mat före midnatt.

sm1

sm2

På fredagen startade SM och tävlingarna i vänster. Stefan skulle starta först senare på dagen så vi tog det lite lugnt, åt lunch i lugn och ro, lekte med Algot när plötsligt telefonen ringde, det var Victoria som undrade var Stefan höll hus, hans klass skulle snart börja? Panik! In i bilen och full fart till tävlingen. En mindre lyckad start och en lärdom rikare. I armbrytning gäller det att vara på hugget, här väntas inte! Tidsschemat hade rullat på snabbare än väntat, därav ändringarna. Stefan kämpade på bra i sina matcher under helgen, men med tanke på det lilla han tränat armbrytning var det svårt att konkurrera med de vassa brytarna. Tanken var ändå att vara med och prova och jag tror det gav motivation att börja träna armbrytning mer seriöst framöver.

Så var det min tur. Jag minns knappt matcherna, jag var helt i min egen bubbla,precis som jag alltid är på tävling. Allt gick så fort, minns bara att jag mötte Viktoria och en tjej jag inte visste så mycket om. Plötsligt var jag i final, obesegrad! Det kändes helt overkligt. Jag?

Sedan följde ett par långa timmar tills finalen skulle hållas. Jag började känna tröttheten skölja över mig, dränerad på energi. Jag vet inte om jag undermedvetet slappnade av, att jag gjort mitt när jag gjort mina matcher. Jag klarade inte att ladda om. När väl starten gick i finalen var jag helt ofokuserad, jag tror knappt jag tog i.Jag kände mig som en död sill. Det hade kanske inte gett mig en vinst om jag varit mer laddad, men jag var så långt från mig själv. Arg och besviken gick jag av scenen, inte egentligen för att jag inte vann utan för att jag inte höll fokus. Det tog ett tag att bearbeta de där känslorna, just då ville jag bara åka hem och gräva ner mig.

Klockan började bli mycket och vi åkte tillbaka till stugan. Det kändes så himla skönt att komma dit efter en lång dag, få mysa med Algot , äta lite och ta det lugnt. Älskade Algot och Stefan, jag är så glad att jag har min familj. Hade detta varit en tävling för några år sedan hade jag varit arg och bitter än idag, men för dom, i deras ögon var jag precis lika bra oavsett placering.Det här var första tävlingen när hela familjen var med, det krävde helt klart mycket planering eftersom vi båda skulle tävla men vilken skillnad det var mot när jag tidigare tävlat. Nu kändes det roligt på ett helt annat vis.

Plötsligt kände jag att det var ju faktiskt ganska ok ändå, jag hade ju faktiskt tagit ett silver på mitt första SM, dessutom i hårt motstånd!

sm3

Mycket välarrangerad tävling!

På lördagen var det dags för högern. Jag hade inte så stora förhoppningar där, jag är bättre i vänstern. Vi städade stugan, checkade ut och begav oss till tävlingarna igen och räknade med att snart få åka hem till Göteborg igen. Jag kände mig mycket lugnare och mer avslappnad än kvällen innan.Mentalt var det som natt och dag. Nu hade jag gjort det en gång och kände mig ganska trygg i min roll, även om jag var lite nervös. Stefan och jag turades om att hålla koll (!) och leka med Algot, det var full fart hela tiden och var inte många minuter vi satt ner de dagarna. Lattjo tyckte Algot som hittade kompisar och höll igång oavbrutet. Han är snabb vill jag lova!

Så var det dags igen, höger arm. Det tog en match innan jag kände att kroppen var med mig, sen gick det fort. Final, igen! Jag fattade inte riktigt hur det gick till, men nu skulle jag möta Viktoria, i en andra final.

Det var några timmar kvar så vi gick och åt tillsammans med Fia och de andra, försökte koppla av och lägga nerverna åt sidan. Det kändes ganska behagligt faktiskt.

Så var det dags för finalen, första matchen. Vi bröt jämt och ”kom ut på fingrarna”, vilket innebär att domaren ”binder ihop” händerna  med remmar. Det var första gången jag gjorde detta och var lite ställd. ”Högt eller lågt” frågade domaren mig. ”Va?” Högt eller lågt? upprepade hon. ”Lågt ” sa jag. Har ingen aning om det var särskilt bra eller dåligt för mig , men jag valde lågt. GO! Starten gick. Det blev ett silver igen och välförtjänt guld till Viktoria. Det där med remmar får jag träna på..

 

Jag tog två silver på mitt första SM. Idag känner jag mig ganska glad och stolt. Med mina resultat har jag nu en plats i landslaget och i september åker vi på VM.

Jag lärde mig otroligt mycket denna helgen och det har givit en rejäl motivationsboost att träna ännu hårdare. Jag är jättetacksam över min familj, att vi trots stress och nerver fixade denna helgen riktigt bra. Algot var jätteduktig och jag tror han tyckte det var riktigt kul och spännande att åka på tävling :)

sm4

Det tog på krafterna!

Ett jättetack till alla fina människor inom armsporten, framförallt till Fia och Johanna för allt stöd – och till Roine för tips och råd! Tack Vimmerby för en mycket proffsigt arrangerad tävling! Här har många sporter att lära!

Nu är det dags att peta i en högre växel – och jag är sååå taggad! :-)

Kram ♥

sm5