Monthly Archives: juni 2013

Närvaro

Jag hittade en väldigt läsvärd artikel kring föräldrarskap och reflektioner kring dagens samhälle..

Klicka!

http://www.magasinetparagraf.se/kronikor/vart-tog-ni-vagen?fb_action_ids=10151597927515912&fb_action_types=og.likes&action_object_map=%7B%2210151597927515912%22%3A582239611807810%7D&action_type_map=%7B%2210151597927515912%22%3A%22og.likes%22%7D&action_ref_map=%5B%5D#.Ubb5a0mKqWY.facebook

Själv hade jag en väldigt trygg och harmonisk uppväxt med fantastiska föräldrar. Jag hoppas kunna ge Algot samma närvaro, kärlek och grundtrygghet.

Midsommar

Under midsommarhelgen har vi varit i Dalarna och firat med  Stefans föräldrar. Dagarna gick alldeles för fort, som de alltid gör däruppe. Det var verkligen jättemysigt och Algot stortrivs verkligen på landet där han han härja runt och busa, dessutom firade han sin första födelsedag i Dalarna!

Vi har hunnit bada,grillat, gått långpromenader och bara kopplat av, riktigt skönt och välbehövligt. Nu är batterierna laddade igen! Stort tack till världens finaste svärföräldrar :)

image

Algot kollar in midsommardansen vid fäbodarna

image

Ett par soliga fina dagar, men också lite regn. Det gjorde inget tyckte Algot, vattenpölar är ju superkul!

 

Jag har lite fler bilder som jag lägger upp senare, inte hunnit lägga in dem på datorn ännu.

Kram :)

Full fart

Jag är verkligen sämst på att blogga nuförtiden,ska försöka uppdatera liiite oftare..

Nu var det ett tag sedan sist, det är full rulle på Algot, han springer omkring överallt och upptäcker hela tiden nya spännande saker, han kan nu säga ”mamma, pappa, titta, lampa, tysssst” och en massa andra saker som jag och Stefan inte riktigt har klurat ut vad han menar än 😉 Tiden går så fort, i augusti börjar han på dagis och jag försöker ta vara på varje dag som går, den här tiden kommer ju inte tillbaka.. Han sover hela nätterna igenom nu och det är himla skönt, det ÄR slitigt att gå upp flera gånger på en natt, även om man vänjer sig. Nu när sömnen är mer sammanhängande börjar jag bli mitt ”gamla jag” och trots allt ”slit” så är det värt ALLT. Algot är verkligen vår stora lycka. Den här veckan fyller han 1 år, kan ni fatta? För ett år sedan vankade jag omkring som en pingvin, spänd av förväntan över när han skulle komma..

Och så var det ju det där med träningen.. man ska aldrig säga aldrig. Tänk vad man kan ändra sig och hur man utvecklas..jag skrev för en tid sedan om min avslutade träning.Kanske var det bra för mig att ta en paus, att inte tänka på träning alls och bara göra helt andra saker, för nu har träningslusten börjat smyga sig tillbaka. Jag försöker se på träningen med andra ögon och inte lägga så mycket press på mig själv,  intalar mig att det ju egentligen inte är någon som förväntar sig ett nytt världsrekord?

Sedan sist vi hördes har jag faktiskt tränat regelbundet, men en bra känsla i kroppen och det känns kul och ser fram emot nästa träning. Idag har jag vilodag, för att börja igen innebär också träningsvärk. I går körde jag ett lätt markpass med Stefan, han har laddat ner en rolig app där man kan kolla teknik.

Så här såg det ut!

 

På tal om att sätta krav på sig själv, träffade jag en vän häromdagen också nybliven mamma men i en annan sport där hon tävlar på elitnivå – och som också brottats med samma tankar som jag, att det är så svårt att hitta ”lagom” när man kommer tillbaka efter ett uppehåll (barn) och hur man tror att folk förväntar sig att man snabbt ska komma tillbaka, bättre än någonsin. För vems skull? Det viktigaste är att man själv trivs med det man gör och mår bra av det..så enkelt på pappret men så svårt ibland. Jag känner mer o mer att jag nu som mamma har förändrats otroligt mycket, jag har tydligare gränser för vad JAG vill göra, inte vad andra förväntar sig av mig.

Det är så otroligt skönt att ha kommit dit.

 

Kram!